Gröna gubbar och Star Troupers

Sen var det ju det här med trafiken. Först och främst är det inte att föredra att vara i ett land med vänstertrafik. Oavsett hur många gånger jag tittar åt alla håll lyckas det alltid finnas bilar lite var stans. Det står i gatan vilket håll bilarna kommer ifrån och därmed vrida huvudet åt men det vill liksom inte sätta sig. Jag står där som en yr höna, går fram och tillbaka halvägsöver gatan tre gånger, tills jag samlar mig och väntar på att det blir grönt.

Sen var det ju det där med gröna lyset. Jag står av säkerhetsskäl och väntar till det välbekatna långsamma tickande ljudet. Det är ganska likt hemma, lite med ljudat kanske men högst jämförbart. När trafikljusen har slagit om är det dags för gröna gubben men då visar det sig att den här staden har många mörka hemligheter. I varje "här går man"-stolpe finns en star troup gömd. (Jag såg beviset idag när en av dem kom ut i full mundering mitt på gatan!!) Första dagarna var jag beredd att sträcka händerna i vädert men det har visat sig att det är signalen att man får börja gå - ett laserskott. Smart, i klass med idén vänstertrafik.

I övrigt har det varit varmt idag. Jag har fått en lite bättre översikt av stan och imorgon tänkte jag ta mig över bron. Föraren i bilen med regestreringsplåten "MR NSW" vinkade till mig och ja, det finns ett "Star Bar" här också!

Kram ut!

Med fläkten på högvarv

Just nu sitter jag i Ammis rum. 4 prospect street, Surry Hills. Det här rummet har inga räta vinklar men jag börjar tycka att de ljusblå skrovliga väggarna har sin charm i alla fall. fläkten går på högvarv och den där klibbaiga känlan man vaknar med, som om man har två lager solkräm för mycket, börjar gå över. Utanför är det blå himmel och om det går som planerat ska jag hänka med två andra som bor här till stranden. Det ska bli en spännande upplevelse. Tydligen så går man ut så vattnet max räcker till midjan och sen väntar man på att vågorna (som kan vara lika höga som taket) ska skölja över en. Jag får hålla till godo med den beskrivningen till jag upplevt det själv!

I övrigt har jag ju faktistkt tillbringat hela två dagar i Sydney nu. Första dagen tog Ammi med mig runt. Jag har sett operhuset, Harbour bridge och min skola. Den visade sig ligga bara 15 minuters gångväg härifrån och när man ska dit så är det nedför. Det var det värsta med att komma hit. Att dra väskorna upp hit till huset var inte en lek. Backarna kan bitvis liknas med de i San Fransisco. Jag och Ammi turades om och pratade stötvis när det var ens tur att dra väskan.

Igår var jag på egen upptäktsfärd. Hyde park och en bok blev målet. Lönen för mödan att ta sig dit kom runt klockan tre på eftermiddagen då en hel karavan med skoluniformer gick förbi. En upplevelse rikare tänkte jag då! Egentligen är det inget speciellt med det här eftersom det är obligatoriskt men jag kunde ändå inte koncentrera mig på min bok längre. Det var så många, det tog aldrig slut och alla hade likadana kläder. Och vilka varma skor de såg ut att ha! Well well, enhetligt skulle man kunna säga.

Hörde att ni hade snöstorm där hemma. Personligen ska jag göra en ordentlig insmörjning med solkräm nu så skinnet på näsa och axlar stannar kvar tiden ut.

Planbyte i Beijing

Japp japp, det är lika bra att göra det till en vana med en gång! Nu sitter jag på Beijing International Airport. Den är stor. Den har stora fönster (som konstant torkas av beigeklädda kineser). Utanför rullar planen på plattan och den omkringliggande naturen ser ut som… ett smoggigt Ryssland. Stämpel har jag fått i passet också. Just nu klurar jag på min nästa flight eftersom den inte verkar finnas med på listorna över flighter. Men det löser sig.

Flyget hit gick bra och just nu känner jag mig hyfsat pigg trots att klockan är halv fem (04:41 för att vara exakt). Det var god mat och tillräkligt sköna stolar. Jag satt bredvid en trevlig dam från Örebro som berättade att Kinesiska muren är 600 mil lång. Vi såg den dock inte från planet. Tyvärr Matilda så hann jag inte kolla på värsta många filmer. Efter att de visat kinesisk opera och en engelsk reporter som gjorde ett inslag om italienska viner började vinjetten till en Disneyfilm. Gångbart, tänkte jag och det visade sig vara Narnia. På tyska! Med kinesisk text! Så jag sov. Film nummer två var en kinesisk med kinesiskt tal och kinesisk text. Den hette tydligen ”Paitned Skin”. Inget jag rekommenderar.

Sammanfattningsvis får nog Air China 4 toasters ändå. De var trevliga, gratis dricka och god mat. Det hade säkert varit trevligare att komma till Flygplatsen också om jag inte var överbelamrad med handbagage.

Vänta nu, nu ser jag några skyltar. Jag sitter tydligen inte ens vid en gate. Dags att röra på sig, bara tre timmar kvar nu.

Kram som räcker över muren!

1-2-3 test test!

Dagen före dagen D. Nu vet jag att bloggen funkar så det kan vara en bra idé att börja packa...